Vägledarens roll är väsentlig för en ändamålsenlig användning av arbetsmarknadsinformation för yrkesvägledningsändamål. Integreringen av arbetsmarknadsinformation i vägledningen inbegriper följande moment:
- Välj ut arbetsmarknadsinformation som är lämplig för arbetet med en viss klient – eller grupp av klienter – vid en viss tidpunkt.
- Förmedla arbetsmarknadsinformationen till klienten/klienterna under vägledningsverksamheten med honom/henne/dem.
- Handlägg och besvara frågor som inkommer per e-post, telefon, Internet, sociala medier eller andra digitala kommunikationsplattformer. Treat and respond to questions that reach the practitioners through by email, telephone, the internet, social media or other digital communication platforms.
- Få klienten att arbeta mer självständigt med arbetsmarknadsinformation.
- Använd uppsökande strategier för att främja användningen av arbetsmarknadsinformation.
Tabellen nedan fokuserar på de olika typer av arbetsmarknadsinformation som kan vara användbar under karriärplaneringsprocessen.
|
Steg i cykeln för bearbetning av yrkesinformation [2] |
Beskrivning |
Arbetsmarknadsinformation |
|---|---|---|
|
Kommunikation |
Yttre efterfrågan: ett behov upptäcks, ett karriärbeslut krävs. Inre tillstånd eller reaktion: hur en person mår, beter sig, agerar som svar på behovet.[3] |
|
|
Analys |
Förbättra självkännedomen på grundval av erfarenhet, bedömning, rådgivning, övningar: värderingar, intressen, färdigheter, sysselsättningspreferenser. Förbättra kunskapen om arbetsmarknaden. Förmåga att bearbeta denna information och metakognitioner (Vilket slags information behöver jag?). |
Lämna information om yrken, utbildning och utbildningsprogram samt kopplingen mellan utbildning och yrken. Arbetsmarknadsinformation presenterad i olika format för att motsvara klientens/kundens behov och inlärningsstilar. Lämna information om yrken, utbildning och utbildningsprogram samt kopplingen mellan utbildning och yrken. Arbetsmarknadsinformation presenterad i olika format för att motsvara klientens/kundens behov och inlärningsstilar. Matcha kompetens och sysselsättningspreferenser mot möjliga yrken och efterfrågan på arbetsmarknaden. |
|
Sammanställning (Syntes)[4] |
Identifiera och välja alternativ samt begränsa till mellan 3 och 5 valmöjligheter i fråga om yrke, studier och program. |
Matcha kompetens och sysselsättningspreferenser mot möjliga yrken och efterfrågan på arbetsmarknaden (fortsatt, förfinad) |
|
Värdering |
Bedöm alternativens kostnad och nytta. Prioritera och göra preliminärt val. |
Detaljerad information om alternativen (berättelser, videoklipp, webbresurser, företagsbesök ...). Information om krav för att godtas som sökande till vissa studier eller ett jobb. |
|
Verkställande |
Planera och genomföra valet. |
Praktisk information, t.ex. ansökningsförfaranden, cv. |
|
Kommunikation
|
Yttre efterfrågan och inre tillstånd? Leder valet till tillfredsställelse? Kan jag genomföra valet? |
|
Källa: omarbetning efter beskrivningen av CASVE-cykeln (CASVE= Communication, Analysis, Synthesis, Valuation, Execution) i Peterson m.fl. 2003
Cedefop har utarbetat en referensförteckning över yrkesvägledningsverksamheter, vilken presenteras i rutan. Arbetsmarknadsinformation är relevant i många av vägledningsverksamheterna.
Informativa verksamheter
Upplysning – Se till att människor har korrekt information om alla relevanta organ och de vägledningstjänster dessa tillhandahåller och därför kan välja de bästa källorna utifrån sina behov. Upplysning är uppenbarligen en viktig faktor vad gäller tillgång till vägledningstjänster och kan anpassas kulturellt, till exempel genom att ta hänsyn till språkliga begränsningar och genom att samla relevant information i invandrarspecifika tjänster. Informering – Lämna (arbetsmarknads)information om möjligheter till arbete, utbildning eller annat, utan att diskutera respektive alternativs fördelar eller relevans. Rådgivning – Hjälpa individer och grupper att tolka information och välja de lämpligaste alternativen.
Utveckla förmågan att styra sina yrkesval
Rådgivning – Arbeta med individer för att hjälpa dem att upptäcka, klargöra, bedöma och förstå sin egen erfarenhet samt för att utforska de olika alternativ som finns tillgängliga liksom strategier för genomförande. Mentorskap – Erbjuda individer och grupper stöd för att hjälpa dem att övervinna personliga hinder och inse sin potential. Mentorsverksamhet påverkas i hög grad av mentorns färdigheter, värderingar, system och personlighet liksom av hans/hennes förmåga att uppträda som förebild. Bedömning – Hjälpa individer att uppnå en organiserad och strukturerad förståelse av sin personliga samt utbildnings- och yrkesmässiga utveckling i syfte att medge väl underbyggda beslut om relevansen för möjligheter som presenteras (i arbete, utbildning osv.). Det finns en rad bedömningsmetoder, såsom psykologiska test (t.ex. testbatterierna GATB och BTPAC) och kompetensportföljer. Undervisning – Planerad och systematisk utveckling av inlärningserfarenheter för att göra det möjligt för inlärare att förvärva kunskaper, färdigheter och kompetens. Vid vägledning inriktas undervisningen i stor utsträckning på att främja förvärvande av förmåga att styra sina yrkesval, varvid behandlas exempelvis utformning av cv:n och personliga brev, metoder för jobbsökning, tidsplaneringstekniker och tekniker i interpersonell kommunikation. Orientering – Erbjuda yrkespraktik, provanställningar, ”prova på”-program och andra erfarenheter som gör det möjligt för individer att skaffa sig direkt erfarenhet och således klargöra sina beslut.
Direkt stöd och kapacitetsuppbyggnad
Möjliggörande – Stödja individer och grupper när de har att göra med organisationer som erbjuder eller har inflytande över sysselsättnings- och inlärningsmöjligheter. Främjande – Förhandla direkt med organisationer åt individer eller grupper för vilka det kan finnas ytterligare hinder för inträde. Främjande är mer långgående än möjliggörande och kan vara av stor betydelse för invandrare. Nätverkande – Upprätta kontakter med individer och organisationer för att understödja och förbättra vägledningen.
Hantering av kritisk information samt kvalitetssäkring
Uppföljning – Hålla kontakten med individer efter vägledningsinsatser för att bedöma om ytterligare vägledning behövs och av vilken typ, direkta resultat av möten, individers karriärutveckling, uppfattning om tjänsterna. Återkoppling – Insamla och sammanställa information om individers och gruppers behov samt bereda informationslämnare möjlighet att reagera genom att anpassa den information som lämnas. Styrning – Upprätta och genomföra sammanhållna vägledningsprogram, garantera deras stabilitet och utveckling liksom relevansen för de tjänster som tillhandahålls och kvaliteten på deras material, kunskaper och mänskliga resurser, med regelbunden och strukturerad bedömning. Styrningen gagnas avsevärt av ett gediget kvalitetssäkringssystem grundat på effektiva uppföljnings- och återkopplingsmekanismer. Förnyelse/Systemförändring – Stödja utarbetandet av verksamheter och bakomliggande metodologier liksom styrningsmetoder för att förbättra kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls. Förnyelse förutsätter inrättande av kvalitetssäkringssystem med gemensamma kriterier och står i nära samband med initiativ på regional och nationell nivå. Hänsyn bör tas till specifika målgrupper, till exempel för att medge framgångsrikt ömsesidigt lärande mellan informationslämnare/system.
Många vägledare skulle vilja ha en ”enda ingångspunkt” för arbetsmarknadsinformation, en central plats där all arbetsmarknadsinformation sammanförs. Någon sådan finns dock oftast inte.
Vägledare kan ha nytta av att skapa en personlig portfölj med centrala instrument för arbetsmarknadsinformation som de anser vara de mest användbara för sitt arbete. Denna förteckning eller portfölj kan vara en kombination av externa källor (manualer, databaser, webbplatser) och interna källor (presentationer, pedagogiska spel, lektioner, frågeformulär/frågelekar) som skapats av vägledaren eller den organisation som han/hon arbetar för.
Många initiativ ger vägledning och information för flera användargrupper, vissa fokuserar på en specifik användargrupp. Nedan ger vi några intressanta exempel.
INITIATIV FÖR FLERA ANVÄNDARGRUPPER:
Ett avancerat verktyg som integrerar arbetsmarknadsinformation och vägledning: eGuidance (Danmark) www.ug.dk/evejledning
Ett verktyg som riktar sig till flera användargrupper, nämligen unga personer, vuxna och arbetssökande, är den lettiska statliga arbetsförmedlingens karriärutvecklingsportal http://www.nva.gov.lv/karjera/
Tips: använd webbsidornas översättningsläge om du vill läsa på webbplatsen. Det finns även en ”lättläst” version.
INITIATIV FÖR SPECIFIKA ANVÄNDARGRUPPER:
Skolelever: Initiativet Het Beroepenhuis (Belgien-Flandern) specialiserar sig på studie- och yrkesvägledning för åldersgruppen 11–14 år. Vidare erbjuds vägledning som är anpassad till elever med särskilda behov (lägre kognitiva förmågor) och elever med invandrarbakgrund. www.beroepenhuis.be.
Elever i yrkesutbildning: Verktyget TET-tori hjälper elever på grundskolans sista år (15–16 år) att få ut så mycket som möjligt av sin tid i ”arbetslivsintroduktion”. Denna tid med yrkespraktik är en central aspekt av deras yrkesvägledning och arbetslivsträning. http://peda.net/veraja/tori
Arbetstagare/Äldre: Den offentliga arbetsförmedlingens centrum för yrkesinformation (BIZ) (Tyskland) har utarbetat en vägledningsstrategi för vuxna klienter utöver för sina ursprungliga målgrupper (skolelever, ...), t.ex. för personer som återvänder till arbetsmarknaden efter några års frånvaro.
Informations- och kommunikationsteknikens (IKT) genomslag har öppnat upp möjligheten att skapa och genomföra en stor mängd verktyg som kan användas för rådgivning och livslång vägledning.
- Det finns informationsverktyg som inbegriper olika typer av användbar arbetsmarknadsinformation, såsom yrkesdatabaser, kompetens- och arbetsmarknadsprognoser, databaser över lediga tjänster, databaser om utbildningsmöjligheter …
- Det finns kommunikationsverktyg, såsom video-cv:n, e-portföljer, programvara för karriärmatchning, chattar, sociala medier osv., som alla kan användas för livslång vägledning.
Rådgivare och organisationer som ger yrkesvägledning kan antingen kombinera olika typer av IKT-verktyg eller välja ett urval verktyg för att tillhandahålla sina vägledningstjänster.
- Detta betyder dock inte nödvändigtvis att rådgivare som är specialiserade och duktiga på en viss metod även har specialistkompetens i alla andra verktyg.
- Flera kanaler innebär inte nödvändigtvis att samma information lämnas genom olika kanaler, utan kan även innebära att varje kanal har sitt bestämda syfte och att olika kanaler kompletterar varandra.
- Till exempel kanske chattjänster används för att kommunicera med klienter efter det att de redan haft en personlig intervju eller sociala medieverktyg används för att fokusera på yngre och utbildningsval.
I många fall är yrkesvägledarna väl utbildade och rustade att använda IKT för de bestämda syften som krävs i deras egen roll. I den här verktygslådan är syftet därför inte att ”lära ut” IKT-färdigheter utan att ge vägledare möjlighet att fundera kring följderna av ny teknik i arbetsmarknadsinformation och fatta väl underbyggda beslut om hur tekniken bäst kan användas i deras tjänster.
Centrala punkter för yrkesvägledare att fundera kring är följande:
- Öka sin förståelse av den IKT som kan finnas tillgänglig för att hjälpa dem att stödja personer som söker arbetsmarknadsinformation för karriärplanering.
- Överväga hur onlinevägledning kan användas, eftersom alltfler myndigheter övergår till digital förvaltning och uppmuntrar medborgarna att kommunicera/interagera med dem online.
- Ta till sig nya arbetssätt som är mer ändamålsenliga och mindre tidskrävande.
- Kunna bedöma klientens beredvillighet att använda verktyg inom arbetsmarknadsinformation och IKT.
- Hjälpa klienten att bli mer självständig och självsäker.
- Delta i arbetsrelaterade gruppdiskussioner och lämna förslag till chefer i syfte att lösa ett identifierat problem.
- Självkännedom om egna färdigheter på området IKT och arbetsmarknadsinformation.
Exempel:
- Uppsökande verksamhet: Det finns ett antal utmärkta exempel från olika länder på hur sociala medier kan användas i uppsökande strategier. I Belgien använder Le Forem Facebook för att kommunicera med ungdomar i syfte att främja de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster. Facebooksidan har mer än 10 000 följare. Vidare används YouTube för att dela videoklipp om de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster och Twitter för att belysa nya utbildningsmöjligheter. I Italien använder kommunikationsplanen för ungdomsgarantin 2014–2015 särskilda webb- och mobilkampanjer för att förmedla information till specifika målgrupper.
- E-portfölj: Ett villkor för effektiva e-portföljer som en lösning för imperfektioner på arbetsmarknaden är att de är en del av en allmän plattform. Ett aktuellt projekt i Nederländerna, Let’s Connect, har visat att verktyget inte lämpar sig för isolerade sammanhang. Det är väsentligt att e-portföljerna tjänar som förbindelselänk mellan olika organisationer eller miljöer. Detta kan uppnås endast genom en viss grad av standardisering av den information som utbyts. Utbytet förutsätter en gemensam och delad förståelse av informationen (till exempel rörande kompetens, som utgör information med ”stor bandbredd”) av olika parter. (Lievens, 2015)
- Är du delaktig i utbildning av yrkesvägledare? Utbildningsmanualen för chefer och vägledare om IKT och arbetsmarknadsinformation återfinns här.
- Är du intresserad av att läsa handboken om styrningsfrågor på området arbetsmarknadsinformation, IKT och livslång vägledning? Du hittar den här.