Framtida trender inom yrkesutbildningssystem och yrkesutbildningsinstitutioner

Den yrkesinriktade utbildningen i Europa skiljer sig åt mellan länderna, men genomgår allmänt taget samma grundläggande förändringar. Utbildningarnas program och kvalifikationer blir mångsidigare genom att till exempel uppmärksamma olika behov inom den växande tjänstesektorn, och yrkesutbildningen utvidgas även till högre nivåer. I vissa länder är den här kombinationen av diversifiering och utvidgning ett steg mot att förverkliga livslångt lärande. Detta görs genom att anpassa yrkesutbildningen efter de olika behoven hos studerande i alla åldrar och i alla skeden av karriären och livet. I många länder tillhandahålls yrkesutbildning på olika nivåer inom den europeiska referensramen (EQF) av allt fler institutioner (till exempel yrkesskolor, institutioner för högre utbildning, företag, vuxenutbildning, privata aktörer och internationella organ).

Cedefops forskning om yrkesutbildningens förändrade karaktär och roll i Europa ger en heltäckande bild av yrkesutbildningens utveckling i Europa. Genom att bygga vidare på denna analys beskriver vår rapport om yrkesutbildning i Europa 1995–2035 en rad möjliga framtida vägar för hur yrkesutbildningen kunde utvecklas under de kommande årtiondena. Dessa scenarier belyser de val beslutsfattare och intressenter kommer att ställas inför. Genom att direkt bygga vidare på detta projekt kombinerar vårt arbete med yrkesutbildningens framtid ett fokus på institutionella förändringar med en systematisk analys av utvecklingen av yrkesutbildningens innehåll. Arbetet omfattar de 27 medlemsländerna samt Island, Norge och Förenade kungariket och bidrar till en bättre förståelse av de utmaningar och möjligheter som yrkesutbildningen i Europa står inför. Särskild uppmärksamhet ägnas åt på vilket sätt yrkesutbildningarnas innehåll och profiler förändras. I många länder kan vi se att profilerna blir mer omfattande samtidigt som det totala antalet kvalifikationer (och därmed specialiseringar) minskar. Detta tyder på att framtida yrkesfärdigheter kan se annorlunda ut än vad de gör i dag, i linje med arbetsmarknadskrav som snabbt förändras. Den framtida yrkesutbildningens relevans och kvalitet beror på förmågan att möta dessa föränderliga krav.